2.
Annie vaknade omtumlad och med en lätt smärta mellan benen. Hon öppnade ögonen och såg Kains sovande gestalt under henne. Annie rodnade när hon mindes deras passionsfyllda älskog. Annie lät sina fingrar röra stället där Kain hade bitit henne på. Hon hade blivit chockad när hon kände hans tänder sjunka genom hennes hud. Det hade gjort ont men det hade också varit njutningsfullt. Det som skrämde Annie var att hon hade inbillat sig att hon känt Kains känslor efter att han bitit henne. Annie hade kunnat känna hur deras öden vävdes samman. Men det var inte klokt, hon måste ha inbillat sig. Ändå kunde Annie inte ignorera den gnagande känslan av fridfullhet som man bara kan känna när man sover och Annie visste att det inte var hennes känsla.
Kain började röra sig under Annies blick och han såg trött in i hennes ögon.
"Varför är du så rädd?" frågade Kain. Så det är sant, tänkte Annie, han kan känna mina känslor och jag hans. Annie visste att hon borde springa skrikande därifrån men hon visste att Kain aldrig skulle skada henne.
"Vad är du för något?" frågade Annie tyst. Hon var rädd för vad han skulle svara men hon visste att hon måste veta.
"Jag är en människa", Annie suckade lättat ut. Självklart är han en människa, hon var bara förvirrad efter igår.
"Men jag är också varg", fortsatte Kain. Annie märkte att hon ritade cirklar på Kains bröst och slutade. Kain suckade och satte sig upp när Annie inte sa någonting.
"Jag är varulv, Annie", sa Kain. Annie såg ut genom fönstret på vattnen. Solen stod mitt på himmelen så det måste var runt lunchtid.
"Kolla på mig, Annie", bad Kain. Annie skakade på huvudet och fortsatte att se ut genom fönstret.
"Hatar du mig nu?" frågade Kain livrädd för Annies svar. Det fick Annie att komma ur sitt dvala liknande tillstånd och hon såg på Kain.
"Jag tror inte att jag någonsin skulle kunna hata dig, Kain. Men jag förstår inte. Varulvar existerar inte." Men Annie visste att de gjorde det, hon visste att Kain talade sanning. Men en del av henne önskade att han var galen.
"Vet du någonting om varulvar, Annie?" Annie skakade på huvudet.
"Jag trodde ni var en skröna tills nyligen, Kain."
"Vi var de forna människorna, vi var människa och varg men det var dåtidens människor. Vi måste para oss med sådana som oss annars blir åkomman utan varg. Vi vet inte vad som hände för att människor som du, utan varg, kom till men vissa tror att det började som en genetisk mutation och sen började vi para oss med människor och fick människobarn." Kain såg osäker på Annie och undrade om hon skulle tro att han var galen. Kain gjorde sig beredd att hålla fast henne om hon valde att springa sin väg.
"Varför bet du mig?" frågade Annie och lade en hand över sitt märke.
"Min varg sa åt mig att göra det."
"Varför?"
"Vargar har själsfränder, Annie och du är min. Kommer du ihåg när du först vaknade?" Annie nickade.
"Den där stöten jag gav dig var en stöt man ger varandra när man först hittar sin själsfrände, för att känna igen sin andra halva. Fast jag visste för första gången jag såg dig på min strand att du var min. Jag visste att jag alltid skulle älska dig, att det inte fanns något före eller efter dig. Det är bara du, Annie. För alltid. Jag bet dig för att du är min, Annie. Och jag är din."
"Är det här därför jag betedde mig så lösaktig och hade sex med en främling?" frågade Annie generat. Kain utljöd något som lät som en morrning från hans strupe.
"Jag är inte en främling, Annie, jag är din själsfrände. Och vi hade inte sex, vi älskade med varandra. Men ja, bandet vi delar drog dig till mig som det drar mig till dig." Annie kunde se Kains gröna ögon förvandlas till svarta. Hon förstod att det var vargen i Kain. Hon kände sig så förvirrad och vilsen.
"Du är ju galen! Jag vill gå hem."
"Det här är ditt hem, Annie!" Kain tog Annies axlar och puttade ned henne på sängen under honom. Han kände sitt odjur ta kontrollen och hans huggtänder och klor kom ut. Kain kunde se Annies blod från axlarna där hans klor skar in och han kunde höra henne gny av smärta och han kände den salta smaken av hennes tårar men allt han kunde tänka var att han inte kunde leva ut henne. De tillhörde varandra och om hon försvann skulle han dö. Han var tvungen att göra allt för att skydda sin själsfrände.
"Släpp mig!" skrek Annie samtidigt som hon försökte få Kain att flytta på sig. Kains odjur morrade.
"Du kommer aldrig lämna det här huset", sa Kain lugnt och tyst. Annie rös. Hon kunde höra hotet i hans röst och den lugna fasaden gjorde det så mycket farligare. Hon visste att hon borde vara försiktig annars skulle vargen ta full kontroll över Kain och göra något de båda skulle ångra.
"Snälla du gör mig illa", sa Annie och Kains varg släppte taget om henne av tanken på att han gjorde henne illa. Annie sprang upp ur sängen och mot dörren men med ett skri stannade hon så tvärt att hon föll på knä ner på golvet. Framför henne stod nu en stor svart varg och blockerade utvägen. Det var inte en vanlig varg, det var ett odjur. Annie kände tårarna väta hennes kinder och rinna ned för hennes hals. Hon var inte säker på om det var hon som darrade eller om det var världen som frös. Kains odjur såg på henne med djuriska becksvarta ögon och hon backade ett par steg. Kains varg tog ett par steg framåt. Annie tog ett par steg till bak men då morrade Kain och hon stannade. Vargen gick sakta fram till henne och snart stod han rakt framför henne. Han var så stor att Annie var tvungen att luta huvudet bakåt för att se honom i ögonen. Kain släppte ut ett hotfullt läte och Annie gnydde och såg ned i marken. Hon visste att Kains varg ville att hon skulle visa att hon gav upp, att han var alfan. Kain putta till Annie med nosen så hon ramlade på golvet och då kom Annie ihåg det. Vargar var dominanta och krävde respekt! Annie hade läst någonstans att man skulle blotta nacken och lägga sig under den starkare vargen. Annie lade sig på rygg på golvet och blottade sin hals för vargen. Odjuret ställde sig rakt ovanför Annie och såg ned på henne. Han hade slutat morra. Kains varg såg ned på Annie och hon såg under sängen där hon låg på golvet. Hon visste att kolla honom i ögonen skulle ses som ett tecken av motstridighet. Efter några kvävande ögonblick bestämde sig odjuret för att han godkänner Annies tecken på underlägsenhet och gav sig ifrån ett nöjt läte och han lade sig på henne. Annie blev chockad.
”Försöker han kväva mig nu?” tänkte Annie. Men när Kains varg slickade henne på kinden visste hon att han inte var arg. Nyss hade hon känt hans ägarkänslor gentemot henne men allt hon kunde känna nu var lycka. När vargen märkte att Annie inte gjorde ansats för att leka slickade han henne igen, den här gången på halsen. Annie skrattade förtjust och lyfte upp armarna över ansiktet för att hindra vargen från att slicka henne igen. Kains varg började nafsa henne på halsen och Annie tjöt av skratt.
”Sluta, det kittlas!” skrattade hon. Vargen fortsatte att slicka hans märke och nafsa hennes hals. Hon hörde honom andas in hennes lukt. Annie blev högröd i ansiktet när hon mindes att hon inte duschat på flera dagar men vargen verkade inte bry sig.
”Skulle du kunna släppa ut Kain?” frågade Annie när vargen slutat leka och hon låg på vargens form. Han var varm och hon märkte hur han lade en tass över livet på henne för att skydda henne. Odjuret morrade till svar.
”Jag skulle behöva prata med honom.” Vargen lät som han fnös och begravde nosen i hennes nacke.
”Snälla?” Annie kunde känna uppgivenhet sippra in i henne och hon visste att hon hade sårat honom.
”Jag måste prata med Kain, men det är inte för att jag inte vill vara med dig”, sa Annie lågt och kliade vargen bakom örat. Vargen slickade henne över kinden igen och reste sig. Djuret gick till andra sidan rummet och började skaka. Det tog bara några millisekunder tills Kain stod på alla fyra lika naken som dagen han var född framför henne. Kain såg rakt på Annie och hon märkte att hans ögon var svarta som odjuret. Djuret hade fortfarande kontrollen över Kain men Annie såg den ljusblåa färgen komma tillbaka. Annie vände bort blicken när han reste på sig.
”K-klä på dig”, stammade hon. Hon hörde Kains lätta skratt och visste att han var i kontroll igen.
”Du kan titta nu”, Kain stod framför henne med bara ett par jeans som hängde lågt på hans midja och räckte ut en hand för Annie att greppa. De stod öga mot öga och Annie kände värmen hans kropp emanerade och hon lutade sig närmare honom. När Kains läppar omslöt hennes var alla ord hon tyckt så viktigt att yttra bortblåsta. Allt Annie kände var Kains kön hårt pressad mot hennes mage med bara några lager tyger mellan dem. Kain tog ett hårt grepp om Annies hår och lutade hennes huvud bakåt för att kyssa henne under hakan och på hennes hals. Annies fingrar trevade febrilt över Kains nakna bröst och suckade mjukt av den euforiska känslan av Kains nakna hud. Kain lyfte upp Annie och hon slingrade sina ben runt hans midja. De kysstes som om de var svältande barn och den andra var deras föda. Annie i sin ilska hade inte tänkt på att hon bara hade ett vitt tunt lakan om henne tills det åkte av henne och hamnade på golvet. Kain bröt deras kyss och såg på Annie vars rygg nu var mot väggen.
”Jag älskar dig”, sa han mörkt. ”Jag älskar dig så själva mycket, min älskling.” Kain sög in hennes bröstvårta i munnen igen och Annie stönade.
”Jag behöver dig nu”, sa hon. Kain trodde han skulle sprängas och var därför snabb av med jeansen och penetrerade Annie utan protester. De båda stönade högt i vällust. Kain tog Annie hårt i kärlek mot väggen och tänkte varje gång att stötte in i henne att han älskade henne. De älskade djuriskt och desperat och snart skrek de ut sin lycka i tomma intet.
*

Utmattad efter deras älskog hade Annie somnat nästan direkt när Kain lade henne i sängen med honom bredvid sig. Annie hade väntat sig att Kain fortfarande skulle ligga bredvid henne när hon vaknade och blev besviken när han inte var det. På byrån bredvid sängen låg redan kläder och en lapp.

Annie tog kläderna och gick till dörren som hon trodde ledde till ett badrum. Annie hade haft rätt för det var ett stort badrum med ett separat badkar och dusch. Annie klev in i duschen och tog sin tid. Medan hon schamponerade sig försökte hon att inte tänka på Kains stora händer som greppat tag i hennes hår och varit ute på upptäcksfärd på hennes kropp. Annie blev alldeles het inom sig när hon erinrade sig det och bestämde sig för att tänka på annat. När Annie duschat och klätt på sig gick hon ut till sovrummet igen.
”Kain?” ropade hon. Annie kände rädslan runt hörnet – nu när hon var ensam fanns det ingen som kunde stoppa henne från att minnas. Annie visste att hon var tvungen att konfrontera sina minnen förr eller senare och bestämde sig för att nu var en lika bra tid som imorgon. Hon trodde hon skulle känna sig hjärta gå itu men ingenting hände.
”Jag älskar dig men det funkar inte längre, Ann.”
”Snälla stanna.”
Annie tänkte tillbaka på droppen som gjorde att bägaren rann över och hon kände ingenting. När hennes fästman hade lämnat henne trodde hon att världen gick i kras. Att allting tog slut. Annie hade intalat sig att det inte fanns någon annan än Daniel. Men nu när hon satt i Kains säng och väntade på att han skulle komma hem kunde hon inte hjälpa det att hon kände sig löjlig. Annie hade lidit av en depression i flera år och Daniel hade varit den enda som höll tillbaka henne från döden. Men så hade han slutat älska henne och hon trodde det var slutet.
”Men det var det inte”, tänkte hon. ”Det var bara början på ett annat kapitel men en annan hjälte.”
Annie funderade över vad hon just tänkt ett tag. Hon hade inte känt annat än lycka sedan första gången hon såg Kain. Det ständiga mörkret Annie burit runt inom sig var inte längre mörker, det var ljus och passion. I det ögonblicket visste Annie att hon älskade Kain på riktigt. Hon skulle inte behöva kämpa mot ett abstrakt monster längre för Kain utrotade allt det hemska. Kain tog det fula och gjorde det till något vackert. Kain och Kains varg skulle aldrig låta någon skada ske henne visste hon. Kain var hennes refugium. Därför, när Annie hörde ytterdörren öppnas och slås igen så sprang hon ned till Kain och kastade sig i hans famn och skrattade.
”Jag älskar dig”, fnittrade hon. Kain såg kärleken i Annies ögon och omfamnade henne. Han lovade sig själv att aldrig släppa henne.
”Jag älskar dig också, min toka”, sa Kain och kysste henne samtidigt som han bar upp henne till sovrummet.

1.
Hon hade kastat sig från klippan mot det rasande havet som hade hon kastat sig in i sin älsklings famn. Det sista hon kände var tusen knivar mot hennes skin och hon hade givit in till mörkret. Men om hon var död, varför andades hon då? Hennes kropp är letargifylld och hon förmår sig bara att vrida på nacken för att se på rummet hon är i. Hon ligger inbäddad i ett täcke i en okänd säng i någons hus. Men vems? Någonting låter, som ett varmt flämtande djur och hon inser att det är hon som svettas och nästan kävs av det tunga täcket. Med lånad kraft så lyfter hon sig upp och kastar ned täcket på golvet.
"Jag är naken", tänker hon. Mer än så hinner hennes hjärna inte registrera innan en man öppnar dörren. Deras ögon låser sig med varandra innan mannen sakta låter blicken vandra över hennes blottade kropp. Hon bryr sig inte om att skyla sig, hon är för trött för att bry sig. Plötsligt blir mannen illröd i ansiktet och lägger ned brickan med mat som han burit med sig på golvet och mumlar något samtidigt som han stänger dörren med ett brak. Något inom henne brister när främlingen går.
"Kom tillbaka, gå inte!" skriker hon efter mannen. Hon känner sig barnslig och löjlig men tårarna väller ut på kinderna som vattenfall och hon känner att hon behöver honom. Hon behöver hans muskulösa armar om henne. "Snälla!" tjuter hon.
Mannen öppnar tvekande dörren igen och kikar in. När han får syn på den gråtande flickan går han med snabba steg till sängen och utan ett ljud så lyfter han hennes kropp och sätter henne i hans knä. Tyst börjar han vagga henne samtidigt som han begraver ansiktet i hennes hår och tar ett djupt andetag. Han märker hur flickan darrar och han håller om henne hårdare, drar henne om möjligt närmare in till sig. Flickan slingrar sina armar om hans nacke och gråter mot hans bröst.
När flickan har slutat gråta lägger mannen ned henne på sängen igen och täcker hennes kropp med täcket. Hon ser på honom och ser ut att vilja fråga något men hon låter sömnen vinna det här slaget. Mannen kysser henne lätt på hennes mun och suckar medan han tar brickan med den orörda maten och går ut igen.

*
Hon hör någon stå och trampa utanför dörren som om besökaren vore osäker på om den borde stiga in eller gå. Hon lägger sig ned igen efter att ha suttit och kollat ut på havet och den vackra soliga dagen utanför fönstret. Hon stänger ögonen och hör hur dörren öppnas. Besökaren går med långa steg och hon undrar var besökaren är på väg när hon känner en tyngd på ena sidan av sängen.
"Jag vet att du inte sover", säger en rofylld röst. Motvilligt öppnar hon ögonen och ser på mannen. Han är klädd i en sliten blå och vit skjorta och trasiga jeans. Han är vacker, tänker hon, och han passar i de där kläderna.
"Vem är du?" frågar hon efter att ha harklat sig.
"Jag heter Kain och du har sovit i min säng i tre dagar efter att jag hittade dig på min strand." Minnet av de tusen knivarna mot hennes hud kommer tillbaka och hon ryser.
"Fryser du?" frågar Kain och ser oroat på henne. Han drar upp täcket som har glidit ned till hennes bröst. När Kains hand vidrör hennes bleka hud så ger han henne stöt och hon hoppar till.
"Förlåt, gjorde det ont?" frågar Kain och drar åt sig handen. Hon nickar bara, vet inte vad hon ska säga. Hon skulle vilja att Kain rörde vid henne igen men han låter händerna vila i sitt knä där han sitter på sängkanten.
"Annie." Harklar hon fram. Kain ser oförstående på henne och hon harklar sig igen.
"Alltså, jag heter det." Kain blir röd i ansiktet och ser ner på sina händer som leker med skjortkanten.
"Varför hittade jag dig nästan livlös på min strand, Annie?"
"Jag försökte ta livet av mig, fattar du inte det?" Frågar Annie bryskare än menat. Annie skäms över att ha försökt ta livet av sig när Kain frågade det som om hon hade sårat honom. Kain ser upprörd ut över det Annie sagt.
"Varför?"
"Jag ville dö."
"Varför?" frågar Kain igen och Annie suckar.
"Du skulle inte förstå."
"Det vet du inte", säger Kain och låter sitt pekfinger smeka hennes kind. Känslan Kains beröring ger Annie är underbar och hon suckar milt.
"Tycker du om det när jag rör dig?" frågar Kain och Annie drar undan sitt huvud från Kains finger och rodnar.
"Självklart inte."
"Jag tycker om att känna din hud."
"Du är pervers."
"Nej, jag är en helt normalt ung man som reagerar sunt av en attraktiv kvinna." Annie ser att Kain skiftar lite på sina ben och märker bulan i hans byxor.
"Du är pervers på riktigt!" Skriker Annie.
"Lite kanske", erkänner Kain och rodnar. Annie ler när hon ser den kaxiga och stora mannen bli blyg.
"Jag vill röra på benen", säger hon.
"Ta på dig kläderna på byrån bredvid dig så ska jag hjälpa dig gå," Säger Kain och går ut ur rummet.

"Jag är påklädd nu!" Ropar Annie. Hon står lutad mot byrån med darrande ben och Kain gå till henne och håller om henne om midjan. Annie vill luta sig in mot hans kropp och låta honom bära henne var han än önskar men säger åt sig själv att skärpa sig.
"Vi börjar försiktigt. Ta ett steg, jag kommer inte låta dig falla. Jag lovar." Annie nickar och flyttar ena sitt ben. Hennes ben känns onormalt tunga och bara efter ett par steg rinner svetten och Kain får lyfta tillbaka henne till sängen.
"Det är svårt nu i början bara, när du är så trött. I morgon kommer du nog kunna gå som vanligt igen." Annie nickar för hon vet inte vad hon ska svara. Hur länge kommer hon vara här? Bor han ensam?
"Varför gör du det här? Du kunde ringa polisen eller ett sjukhus men istället tar du hand om mig personligen. Varför?" Kain ser lika överraskad ut som Annie känner sig över frågan och det går ett ögonblick innan Kain svarar.
"Jag vet inte, jag känner bara att jag vill vara med dig." När Kain säger det ser han ner på sina fötter och blir röd i ansiktet. Annie känner hur hon blir varm och inte bara om kinderna utan inombords också.
"Sätt dig här, Kain och berätta om dig. Jag vill veta allt." Kain sätter sig bredvid henne i sängen med ryggen mot väggen och hans arm så nära hennes att hon kan känna värmen hans hud emanerar.
Någon gång efter att han berättat om när han och sin storebror hade bråkat över vem som var starkast somnade Annie med Kains hand i sin.

*

Annie hade en oförklarlig värmekälla mot sin hud som försökte slingra sig undan men hon begravde huvudet längre in i värmen. Annie lät sina armar omfamna värmen och suckade njutningsfullt. Om det här är en dröm, tänkte hon, låt mig aldrig vakna.
"Snälla, Annie, jag klarar det inte mer", sa en röst låg av smärta. Annie öppnade ögonen och såg att värmekällan var Kain, och hon hade armarna om hans midja och huvudet begravt i hans bröst.
"Vad menar du, Kain? Har du ont?" Kain rodnade, något han gjorde ofta noterade Annie och Kain lät blicken snabbt svepa över Annies kropp. Annie gjorde detsamma och märkte anledningen till Kains smärta. Hon hade sitt lår mellan hans ben och det måste ha gnidits mot hans kön. Nu rodnade Annie också och hon tog snabbt bort låret mot kains protestfyllda stön.
Annie såg på Kain som lade sig på rygg med ena armen slängd över hans ögon och hon ville gråta över att se honom se så smärtad ut. Innan Annie förstod vad hon tänkte göra greppade hon hans hårda kön genom jeanstyget och Kain ryckte till.
"Vad gör du?" frågade Kain och såg på henne med stora ögon.
"Ger in till mina djuriska lustar", svarade hon tyst.
"Annie..", började Kain men Annie lade två fingrar över hans läppar. Kain tog hennes fingrar och bet hennes fingertoppar. Kain log när han såg hur Annie lutade huvudet bakåt av njutning.
"Jag vill det här", suckade Annie mjukt. Kain nickade bara och stönade lätt när Annie lät hennes hand lämna hans kön och smög in hennes hand under Kains tröja. Hon följde hans magrutor med lätta fingrar och cirklade hans bröstvårtor och lät fingrarna glida nedåt magen och hon kände hur Kain spände sig när hon drog ned hans gylf. Annie tog tillbaka sin andra hand och knäppte upp Kains gylf. Kain försökte sätta sig upp men Annie lade en hand på hans bröst och puttade ner honom igen. Annie grenslade honom nu och lyfte hans tröja så hon kunde kyssa uppåt hans mage och Kain hjälpte henne med att få av hans tröja. Medan Annie kysste hans bröst och lät tungspetsen smaka på hans bröstvårta masserade hon hans hårda bula i de vita kalsongerna och Kain gned cirklar på Annies rygg. Annie kysste nedåt Kains mage och lät händerna dra av Kains kalsonger. Kain lyfte på rumpan för att hjälpa Annie av med hans kalsonger som smärtsamt höll tillbaka hans erektion. Kains kön stod upp när Annie fått av honom kalsongerna och hon kastade dem till andra sidan av rummet.
"De här kommer du inte behöva på ett tag", sa Annie lekfullt. Kain tog tag i Annies armar och skiftade dem så att Annie låg på rygg och Kain stötte sig på sina armar över Annie.
"Jag vill ha dig", viskade Kain.
"Jag vet", skrattade Annie och greppade Kains kön igen. Kain älskade känslan av hennes lilla hand runt hans erektion men han tog bort hennes hand och Annie såg vilsen ut. Innan Annie hann säga något så kysste Kain henne. Han bet henne lätt i läppen och när Annie öppnade munnen lät han in hans tunga i hennes mun. Kain bråttades med Annies tunga medan han lät sin ena hand kupa hennes bröst. Annie hade på sig Kains kalsonger och förstora jeans och t-shirt därför fanns det inget som stoppade Kain från att smeka hennes bröst. Kain tog tag I Annies armar igen och satte sig upp mot väggen och grenslade Annie över honom igen. Annie började gnida sig mot hans kön och han stönade. Kain lät sina händer under Annies tröja och han följde sidan av hennes mage när hon ryste till.
"Kittlig?" frågade Kain och log. Annie nickade. Kain kupade hennes bröst igen och önskade prompt att han hade hennes bröstvårtor i munnen. Kain slet av Annie hennes tröja.
"Den här kommer du inte behöva på ett tag", härmade Kain hennes ord. Kain kunde känna hur hans odjur försökte ta kontrollen när han såg på den halvnakna Annie.. Ta det lugnt, vi får inte skrämma bort henne, sa Kain till honom. Kan kysste Annies nyckelben och Annie försökte skyla sig men Kain tog bort hennes armar.
"Du är så jävla vacker", viskade Kain när han slöt sin varma och våta mun runt hennes ena bröstvårta. Kain masserade det andra bröstet medan han retade den styva bröstvårtan i hans mun. Samtidigt fortsatte Annie gnida sitt kön mot hans kuk och hon släppte ut korta stön. Kain släppte hennes runda vackra bröst och Annie behövde inte ens knäppa upp jeansen för att slinka ut sig ur hans jeans.
"Jag älskar att se dig i mina kläder, men naken är så mycket bättre", sa Kain och åt henne hel med sin blick. Kain lät två fingrar mellan hennes kön och kände att hon var våt. Kain var nära att komma när Annie gned sitt våta kön mot hans utan att något var i vägen. Kain såg på Annie och hon nickade. Han greppade om hennes rumpa och lyfte henne lätt och placerade sitt kön mot hennes mynning. Med ytterligare en nick från Annie så stötte han upp sitt kön i Annie och Annie lutade sig huvud bakåt och stönade högt. Kain var tvungen att sitta stilla ett tag för att inte komma på en gång och han såg på Annie som hade sina ögon halvt stängda. Annie började snart röra sig och Kain omfamnade hennes bröst med hans stora händer igen. De fyllde rummet med sina stön och Kain lutade huvudet tillbaka mot väggen och njöt av känslan av Annies trånga varma kön som omnfamnade hans kön. Annie red honom snabbare och han smekte hennes klitoris när Kain kände att han var nära att komma.
"Älskling, du måste lugna ned dig om du inte vill att jag kommer i dig på en gång", bet Kain ut. Annie såg på honom och log. Kain svor och kände ur hans kön spände sig och när han kom sjönk han tänderna i hennes nacke och hörde hans odjur yla inom honom. Kain hörde Annie släppa ut ett tjut men det var för långt borta för att det skulle registrera. Kain ville bara märka sin kvinna och bet djupare i henne och kände smaken av hennes söta blod. Han kände hur Annie ryckte i Kains hår men det eggade bara på honom och när han kände Annies njutningsfulla känslor inom honom visste han att det var gjort. Han hade tagit Annie och märkt henne. Kain hade bundit sin själsfrände med honom för alltid. Med ett leende så tog han den slutkörda Annie i sin famn och värmde henne med sin kropp och somnade.

*

Jag log åt mig själv och tittade ner i på den lilla bit papper i min hand.

 

 

 

Jag hade slutat tidigare på jobbet idag och innan jag gått förbi receptionen hade någon lämnat denna lapp till mig. Jag satt hemma i min lägenhet som jag delade med min pojkvän James. Jag vägrar erkänna att jag redan är upphetsad med tanke på vad som kan hända ikväll. Jag klev in i duschen och lät det varma vattnet skölja bort lite nervositet och adrenalin. När jag väl var torr lade jag på en ganska skarp eyeliner och suddade ut den innan jag lade på lite maskara tillsammans med ett neutralt läppglans. Jag gick till min lilla garderob och drog på mig ett par ljusa strumpbyxor, en kort svart kjol som jag visste att James skulle gilla, samt en vit blus med en knapp för mycket uppknäppt. Jag lät mitt mörkbruna hår falla i mjuka vågor längs mitt ansikte. Jag gick ut i köket och hällde upp två glas vit vin just när James klev innanför dörren till vår lägenhet. Hans steg kom närmare köket och när han såg mig stannad han i dörröppningen. Jag log ett litet leende och han kom fram till mig och tog det ena vinglaset utan att släppa ögonkontakten. Han skakade sakta på huvudet samtidigt som han förde glaset till sin mun och tog en lite sipp på vinet. Med den lilla gesten med sina läppar fick det att gå rysningar genom min kropp. När han ställde ner vinglaset och började röra sig mot mig så tog jag en liten klunk av vinet innan jag satte ner glaset jag också. James slöt långsamt sina armar runt mig och hans händer kramade min rumpa lätt. Han böjde sig ner och kysste mig, tungan kittlade mina läppar och jag gav honom gärna tillgång till min mun och vi kämpade för dominansen. Han bröt kyssen och lutade pannan mot min och hans ögon mötte mina. ”Ska vi gå över till överraskningen på en gång?” Ett litet leende lekte på bådas våra läppar och jag sträckte på mig och kysste honom i mungipan. ”Du får fånga mig först” viskade jag samtidigt som jag smet ur hans armar och rundade köksön så vi hade den emellan oss. Han stod blickstilla innan han vände sig mot mig och log. ”Så du vill leka?” Jag nickade och drog tungan över framtänderna på ett sätt som jag visste James skulle gilla. Han skakade på huvudet utan att bryta ögonkontakten. Han blick mörknade och hans halvt uppknäppta skjorta satt otroligt snyggt på honom med hans blåa jeans löst sittandes på höfterna. Han gick mot mig och jag sprang runt till andra sidan och såg till att vi hade köksön emellan oss. Han jagade mig ett varv runt innan jag sprang in i vardagsrummet, jag hade soffan bakom mig och bordet mellan mig och James. Mitt hjärta slog snabbt i bröstet och jag kände hur upphetsad jag blir av den här jakten. Helt plötsligt hoppar James upp på soffbordet och knuffar ner mig i soffan. Jag tjuter av förvåning och han skrattar och kysser mig hårt. Han tvingar in sin tunga i min mun och jag kämpar mot honom på skoj. Han knäppte upp min blus och smekte mina bröst utan att bryta kyssen och mina fingrar trevade efter hans skjorta och snart låg de båda på golvet. James lyfte upp mig och bar mig till vårt sovrum och lade mig ner på sängen. Jag stönade lågt när han tog av mig kjolen, och långsamt drog av mig strumpbyxorna. Han kysste mina tår och masserade mina fötter mjukt. Jag stönade långt ner i halsen och lutade huvudet bakåt. Han kysste mig ovanpå trosorna och masserade mjukt med händerna, innan han drog ner dem. Jag låg blottade inför honom och hans mörka blick fick mig att känna mig het inför hans ögon. Han bet tag i min ena bröstvårta samtidigt som han masserade den andra med tumme och pekfinger. Jag förde min hand längs hans kropp och stannade vid hans bula på jeansen. Den var så stor att jag kände den igenom byxorna och han stönade mot mitt bröst när jag kupade handen runt den. Jag knäppte upp hans jeans medan han fortfarande drog lätt i mina bröstvårtor men hans hand färdades neråt och smekte min klitoris. Han reste sig och klev snabbt ur både kalsonger och jeans. Jag log åt den magnifika synen, min pojkvän i sin fulla prakt och stolthet. ”Roar jag dig miss?” Jag bet mig i läppen och nickade. Han böjde sig ner och slickade mig lätt över mitt kön. Jag vred mig under honom av välbehag. Han förde sakta in två fingrar inuti mig och jag kände att jag aldrig fick nog. Hans fingrar var inte nog, bara en sak kunde tillfredsställa mig. Jag kände mina inre muskler dras ihop så nära en orgasm och helt abrupt har han dragit ur sina fingrar. Jag flämtade, helt otillfredsställd och blängde upp mot James som flinade elakt. ”gjorde jag något fel?” frågade han oskyldigt. Jag blängde ilsket på honom. Han skrattade och kysste mig på munnen. Jag kände hans erektion mot mitt lår, åhh snart så kommer han, våra läppar möttes ännu en gång och sen trängde han in i mig. Han stannade inne i mig, åhh vilken känsla att få känna hela honom. Han drog sig plågsamt långsamt ur mig innan han kraftfullt trängde in i mig igen, jag skrek ut av välbehag. Nu fortsatte han röra sig, varje fiber i min kropp skrek efter James beröring. Varje gång han fyllde mig förde mig ett steg närmare en orgasm. Jag mötte upp hans rörelser med mina egna och han stönade högt. Han började röra sig snabbare och jag visste att han var nära sin klimax. ”Kom. Med. Mig. Älskling.” Sade han, ett ord vid varje stöt. Jag flämtade och kände hur han hårdnade ännu mer inuti mig, det fick mig att komma och som en flodvåg sköljde orgasmen över mig, en sista stöt och han stönade högt när han tömde sig själv inuti mig. Mina inre muskler mjölkade upp varje droppe av hans säd. Han kysste mig mjukt och drog sig ur mig. och jag somnade tryggt i hans armar.

Jag sneglade på John, han hade satt sig i "min" fotölj. Ett litet leende lekte på hans läppar som vanligt.

"Jag gissar på att du vill höra senaste nytt?" 

Jag nickade åt honom, känslan av att några sårskorpor gick upp fick mig att grimasera illa. 

"Gwen kommer praktiskt taget binda fast dig i sängen tills dina händer och din rygg är läkta eftersom hon tror att du kommer ta död på dig själv om du fortsätter pressa dig och inte lyda order." 

Jag gav honom min gåochslängdigiväggen- blicken och han skrattade.

"Du kan inte mena det." sa jag till honom. 

Hans ansikte var nu allvarligt när han mötte min blick. 

"Jo, och gör som Gwen säger, det blir bäst så."  Med de orden lämnade han rummet. Jag måste ha somnat för när jag vaknade igen så var det mörkt ute och en tallrik med fisk stod på sängbordet med ett glas vatten.Det rykte fortfarande från tallriken så maten var fortfarande varm, min mage demostrerade noga att jag inte hade ätit på länge. Jag satte mig upp i sängen och puffade upp kuddarna i ryggen inann jag satte tallriken i knäet och började äta, jag har aldrig varit förtjust i fisk men flyttar man till Kina så gör man. Jag tänkte tillbaka till Sverige och undrade hur det såg ut där nu, mitt hjärta värkte efter våra hundrar och min älskade häst. Jag ställde undan tallriken, jag hade plötsligt tappat matlusten. Jag kröp ner i sängen igen och kurade ihop mig till en boll. Jag höll om mina ben som för att hålla ihop mig själv, jag höll på att förtäras av sorg och saknad. Gwen kom in i rummet. Hon stannade förfärat till i dörröppningen innan hon svepte in i rummet och satte sig på kanten, hon klappade mig vänligt trots att jag rullade undan, jag ville bara vara själv. Mamma var död, alla känslor överväldigade mig, sårskorporna på ryggen brast men den smärtan var en lättnad, mot den psykiska smärta jag lände i mitt bröst. Gwen gick ut och sa något som liknade en svordom innan hon stängde dörren tyst. jag gled in i min svarta sorgfyllda sömn. Genom dimman hörde jag Gwen disskutera livligt med en man, mannen svarade och jag kände igen hans röst... Roger. Jag rörde oroligt på mig och försöte ta mig upp ur dimman, jag kände händer på min kropp, de vände på mig och blottade min rygg, Gwens ilskna röst skrek ännu mer. Sen förlorade jag mig själv i medvetslöshetens sömn. Två veckor förflöt på det här sättet, sömn, sorg, sällskap ibland av John, pappa, ellie. Gwen kom dagligen och gav mig mat, hjälpte mig till toaletten och tog mig till en liten dusch. 

Efter de två veckorna började jag kunna röra mig utan att sårskorporna gick upp, men jag var långt ifrån redo att arbeta. 

John kom in i rummet just när Gwen givit mig lunch. Han hade slutat sätta sig i fotöljen och kom och satte sig på sängkanten. 

"Hej, mår du bättre idag?" 

"Jag mår som vanligt bara...Hey sluta det är min mat." John hade sträckt sig fram och snott min kyckling som låg på min tallrik.Han flinade. "oups,sorry." Jag började mot min vilja skratta, han såg så söt ut med ett vargflin på läpparna samtidigt som han försökte tugga på kycklingen som han höll i handen. Jag skakade på huvudet samtidigt som jag fortfarande skrattade. Han höll fram kyckligen. "Vill du fortfarande ha?" Jag kopplade på min sura min och blängde på honom. "Ja." sa jag tjurigt och ryckte åt mig den, Han log fortfarande medan han kröp ner i sängen bredvid mig. Jag stirrade förvånat på honom men han brydde sig inte om mig, jag kröp ner lite längre ner under täcket och knaprade på kyckligen och riset jag fått av Gwen. John var jättetrevlig, sexig och snygg samtidigt som han kunde vara en skitstövel ibland. Han har verkligen ändrats sedan kriget då han släppte över mig över gränsen. Vi låg tysta i säkert en och en halv timme, jag hade ätit upp och dåsat till, när jag vaknade av att John rörde på sig, shit, jag hade dåsat till mot hans axel med hans arm slappt liggandes runt mig. Han flinade ner mot mig. "God eftermiddag." Jag flinade upp mot honom för att glömma hur mycket jag skämdes. "Jag måste iväg och släpa lite material nu." Han reste sig ur sängen och sträckte påsig, den slitna t-shirten han bar gled upp och jag fick se en liten bit av hans perfekta mage. Den ljusa huden ville jag smeka, undra om den är lika len som den ser ut. Jag skakade abrupt på huvudet så får jag inte tänka. Jag tittade upp på honom, fortfarande liggandes från sängen. Han flinade: "Ser du något du gillar?" Rodnaden steg på mina kinder. "nej, jag måste på toa." Jag reste mig snabbt och började gå mot toaletten, jag struntade i att hela världen snurrade sedan jag reste mig. Jag var vagt medveten om att John följde med mig. Svarta fläckar dansade för mina ögon och världen började snurra fortare. Jag kände starka armar runt mig i en varm omfamning och jag tittade in i en varm blå blick som glödde av oro. Min värld slutade snart snurra och då började jag bli väldigt medveten om hur nära vi var varandra och hur snygg form hans läppar hade. 

Du tittade i spegeln och såg hur sminket försvann ju fler gånger du svepte över ögonen med bomullstussen. Du böjde dig ner och tvättade av ansiktet och kände det kalla vattnet mot din överhettade hud. När du tittade upp igen såg du Christian stå bakom dig i spegeln. Han omfamnade dig med sina varma armar och du kände hans muskler spela mot din kropp när han drog dig närmare hans bröst. Hans läppar lämnade lätta kyssar längs din hals och du böjde huvudet åt sidan och gav honom lättare tillgång. Han knäppte långsamt upp knapparna på din skjorta med sina skickliga fingrar. Christian viskade mjuk i ditt öra: Har jag någonsin sagt hur perfekt du är? Du stönade mjukt och kände att du började bli mer upphetsad, han vänder dig långsamt om så du står och och blickar upp i hans gråa ögon. Hans tunga slickar dina läppar som du särar och ger honom tillgång till din mun, ni kämpar om dominansen.Du kände knappt att skjortna gled av, hans svala händer smekte din rygg, runt över magen och kupade dina bröst. Christian masserade dina bröst mjukt och kysste dina bröstvårtor, när han lekte med dem med sin tunga styvnade de anmärkningsvärt. Han nafsade och drog lätt. Han ställde sig på knä och kysste din mage och drog ner dina trosor och kysste dig hela vägen ner. "christian, sluta..." Han mumlade till svar och fortsatte. "Christian, sluta!" sa du mer bestämt och du tog ett steg bakåt. Han blickade förvånat upp på dig, hans gråa ögon fulla med förvåning och oro. "vad?" 

Du kände hur rodnaden spred sig i ditt ansikte och över din kropp, "christian.... Vi kan inte." Han ställde sig upp och blickade ner på dig i en omfamning. "Varför inte? vill du inte?" Nu lyste oron i hans ögon och du ville bara tillfredställa honom. "Christian det är klart jag vill, men vi kan inte..... Jag har mens." Det kittlade i dina kinder när rodnanden tilltog i styrka. Ett snett leende spred sig över hans ansikte, "inget värre än så?" Du skakade på huvudet och återupptog inte ögonkontakten. Hans hand lyfte försiktigt upp ditt ansikte så du tvingandes se hans vackra ögon. Du skakade långsamt på huvudet. Du kände hans hand treva sig neråt längs din kropp, hans hand fann snöret till din tampong och strax där efter kände du det välbekanta suget när han drog ut tampongen. Han gick och kastade den i papperskorgen och log fortfarande sitt pojkaktiga leende. Du satte händerna för ansiktet, kunde det bli mer pinsamt än såhär? 

Han böjde sig fram, och skruvade på vattnet till badkaret. Du följde hans rörelser med blicken. Hans vältränade överkropp var i blickfånget. De löst sittande slitna ljusblåa jeansen och de nakna fötterna var inte heller helt fel. Du log för dig själv, tänk att denna man är din. Eller ja din pojkvän iaf. Hans mörkblonda hår var rufsigt efter en dags arbete. Han ställde sig framför dig igen och kysste dig, han knäppte av sig jeansen och drog av sig kalsongerna med detsamma. Hans stånd var anmärkningsvärt och när du tittade upp såg du att han iakttog dig. Du rodnade lätt för att ha blivit påkommen att inspektera hans delar. Han flinade mot dig och slöt snabbt avstånde mellan er och hans läppar pressades mot dina och era tungor började en vildsint dans. Du började förstå vad han menade, ni kommer ha sex fast du har mens. Tur att du tar p piller, det var Christian som intalat dig till det. Du ställde dig på knä och tog honom i munnen. Dina läppar slöt sig om hans stånd och han lutade huvudet bakåt och stönade. Hans händer masserade mjukt ditt huvud. När du kände att han växte ännu mer och vara nära att komma så slutade du kvickt. Han flinade barnsligt mot dig. När du ställde dig upp tryckte han upp dig mot väggen och du kände hans nakna stånd mot din mage. Han förde sitt stånd närmare ditt underliv och helt plötsligt trängde han in i dig. Du stönade och lutade huvudet på väggen. Ni stod stilla frysta i samma position och bara njöt av att känna den honom inuti dig. Han log mot dig och kysste dig innan han började röra sig in och ut. Han var skicklig att hålla dig uppe samtdigt som han älskade med dig. Han stötte hårt in i dig så som du gillade och du kände hur han träffade den speciella sköna delen i ditt underliv. Han ökade takten när han började nå klimax och viskade flämtande i ditt öra: Kom med mig älskling. Med de orden och med hans närhet sköljde orgasmen över dig och dina inre muskler slöt sig om hans pulserande del och du kände hur han tömde sig inuti dig. Han lutade pannan mot din axel fortfarande inuti dig. Du kramade honom och kände hans varma kropp trycka mot dina bröst. Han gled långsamt ur dig när han ställde ner dig på golvet. Du vacklade till och han fångade dig leende. "Vill damen ha eskort till badkaret?" Han gjorde en liten bugning innan han lyfte upp dig i sin famn och sänkte dig långsamt ner i vattnet innan han gled ner bakom dig. Du lutade dig bakåt och vilade huvudet mot hans bröst och hans armar slöts om dig i en mjuk omfamning. Du slöt ögonen och flinade åt vad ni nyss gjort, trots att det började så pinsamt så visste du nu att Christian älskar dig, hela dig trots att du har mens.